Har vi nött varandra redan?
är jag här igen?
är det dags nu
jag vet inte,
jag känner inget
tror jag
"jag tror att jag är mera kär
i kärleken i sig än i dig,
förlåt"
jag orkar inte vara den,
som ska göra allt
alltid ta första steget.
d funkar inte så, lär dig
alla säger att jag måste prata med dig,
om det,
så du ska få en andra chans
men jag är inte säker på att jag vill detta alls mer
jag vill vara ensam,
ett tag
bara ha mig själv att tänka på
ibland
för när man är vi,
måste man tänka för två
"jag tänker, grubblar,
velar mer än känner,
längtar, trånar och går åt"
jag vet inte
om du är som du är
eller du bara har mig
just för att ha mig
inte för nåt annat
"jag tror att du har fastnat mer
för tvåsamhet som grej, än för mig,
trots allt"
är det slut nu?
jag vet inte
"det är så konstigt att försvinna,
det känns så dumt att stanna kvar"
jag kanske borde prata med dig,
ändå
eller?
"det är bara tur
att hjärtat klappar,
ändå"