spawderdam

jag saknar kärlek,
jag vill bara älska
utan hinder
och älskas tillbaka

ge mig kärlek?

jag existerar,
velar och känner
jag gör mina rutiner
men lever jag egentligen?

"och min tunna karaktär
bara vrider och vänder sig"

jag känner mig som en zombie,
fast inuti trängs massa känslor,
som blandas och blir en jätte stor explotion
av ångest och meninslöshet

"för jag skakar av alla denna meningslöshet
jag förstår bara det som är vårt"

men min utsida visar inget av
min explosiva insida
och visst är det bäst så?



men du gör fortfarande ont i mig

det känns inte som om jag är jag
jag är inte som jag ska

något är fel
såhär ska det väl inte vara?
såhär ska väl inte jag vara?

jag vet inte,
det känns inte som om jag är närvarande

det känns som om jag inte är jag
fast och andra sidan,
vem är jag?

tydligen publicerades inte mitt förra inlägg
jag orkar inte,
sug

jag använder frasen: jag orkar inte
rätt mycket

men det är så,
jag orkar bara inte

jag orkar ingenting

jag fattar ingenting
jag orkar ingenting
jag orkar inte ångest

förhelvete försvinn

allt gör ont
jag orkar inte